Tessan Svensson

Idag har jag varit på begravning för första gången i mitt liv.
Ingen trevlig upplevelse.
Mammas gamla dagbarn tog livet av sig på midsommarafton...
24 år gammal.

Fy fan.
Det första som hände var att de spelade Himlen runt hörnet... Då började hela kyrkan att gråta.
Det var väldigt mycket folk i kyrkan, ungt folk.
Prästen sa otroligt fina ord om Dennis.
Jag undrar hur hon får fram det och hittar det rätta orden om just den personen som det ska pratas om?
Jag menar, det är kanske inte det första föräldrarna pratar om är vad praästen ska säga om just den personen. Eller gör man det?
Eller är prästen så duktig att hon(i det här fallet) tar ut och skriver så fina ord.

Dennis skrev musik, och den sista låten han skrev hette Änglarnas Palats...
Den spelade de upp det sista de gjorde.
Fint.
Men man funderar när man hör den om han inte redan då hade bestämt sig.
"Minns mig för den jag var, Minnéna lever kvar, jag finns någonstans"

Jag hoppas verkligan att jag slipper gå flera onödiga begravningar. Ni förstår nog vad jag menar

Nu är jag fortfarande ute i Björklinge, Jag har jobbat med svettis och har gjort ett prel.Schema för Vårterminen 2011.
Och gjort en detaljerad kursplan för Hösten.
Berättar mer sen och ska ni sprida det till alla ni känner att de ska sätta sina barn i mina idrottsgrupper.

Ut i solen och ner till badet...